5
O Isus sastǎrel le banges anθ-o ges le Sabatosqo ke Betseda
Pala kodoja sas äk baro ges le evreenqo haj o Isus gelos k-o Jerusalimo. Anθ-o Jerusalimo paśa e Poarta le Brakhjanʒ si äk than kaj najonas, savo anθ-e ćhib le evreenqi bućhol Betseda, kaj si lan panʒ prispe. Anθä kadal prispe zaćinas but manuś nasfale: korä, bange haj manuś kaj ni daśtinas te phiren. (Aźukǎrenas o miśkimos le pajesqo. Kä äk ïnʒero mukelas pes po-k data haj pale po-k data anθ-o paj le naimasqo haj xamilas o paj. Haj o angluno kaj ćhulas pes anglal anθ-o paj o xamime, sastǒlas kaθar orso nasfalimos sas les.)* So si anθ-e paranteza ni arakhadol anθä saorä manuskrise purane. Othe sas äk manuś nasfalo dä trǎnda haj oxto bärś. O Isus kana dikhlǎ les zaćindos, haj kä ʒanglǎs kä si nasfalo dämultara, phendǎ lesqe:
— Kames te kerdǒs sastevesto?
O nasfalo dinǎ les anglal:
— Rai!a, naj man koniva kaśte ćhul man anθ-o paj kana xamil pes, haj ʒi kana te aresav me, aver ćhul pes angla manθe.
O Isus phendǎ lesqe:
— Uśti haj vazde kǒ than haj phir!
Haj anθa-k data o manuś kadava sastilos, vazdǎs pǒ pato haj phirdǎs.
O ges kodova sas ges Sabatosqo. 10 Kodolasqe phenenas äl bare le evreenqe kolesqe kaj sas sastǎrdo:
— Si o ges le Sabatosqo, naj miśto te vazdes kǒ pato.
11 Ov dinǎ len anglal:
— Kova kaj sastǎrdǎ man phendǎ manqe: «Vazde kǒ than haj phir!»
12 On puśle les:
— Kon si o manuś kaj phendǎ tuqe: «Vazde les haj phir»?
13 Haj kodova kaj sas sastǎrdo ni ʒanglǎs kon si, kä o Isus xasajlos maśkar äl manuś anθa o than kodova. 14 Pala kadaja o Isus arakhlǎ les anθ-e bar le Templosqi haj phendǎ lesqe:
— Ita kä kerdilǎn sastevesto. Dakanara ta na maj keres bezex, ta na kerdǒl tuqe dajći maj nasul!
15 O manuś kodova gelos haj phendǎs le maj barenqe le evreenqe kä o Isus sastǎrdǎ les. 16 Anθa-i kauza kadaja äl maj bare le evreenqe ïnćeposajles te xan pes le Isusoça kaśte dilǎren les, kä kerelas kadal bukǎ anθ-o ges le Sabatosqo. 17 Dar o Isus dinǎ len anglal:
— Muro Dad kerel buki i akanak, haj i me kerav buki.
18 Kodolasqe rodenas i maj but äl bare le evreenqe te mudaren les, na numa kä deskǎrdǎs o ges le Sabatosqo, haj i kä phenelas kä o Del si lesqo Dad: kerdǎs pes jekh le Devleça.
O Del kerdǎ pe Ćhaves krisitori
19 Atunć o Isus dinǎ len anglal:
— Ćaćes, ćaćes phenav tumenqe: o Ćhavo ni daśtil te kerel khanć pesθar, numa so dikhel kä kerel o Dad. Haj sǎ so kerel o Dad, i o Ćhavo sa kadǎ kerel. 20 Kä o Dad jubil le Ćhaves, haj sikavel lesqe sǎ so kerel ov. Haj si te sikavel lesqe bukǎ maj bare dä sar kadala, kaśte mirin tumen. 21 Kä sar o Dad vazdel le mulen haj del len viaca, sa kadǎ i o Ćhavo del viaca kas kamel. 22 Kä o Dad ni krisol khanikas, dar saorï kris dinǎ lan le Ćhavesqe, 23 ka sǎ te ćinstin le Ćhaves sar ćinstin le Dades. Kova kaj ni ćinstil le Ćhaves, ni ćinstil nić le Dades, savo dinǎ les drom. 24 Ćaćes, ćaćes phenav tumenqe: Orkon aśunel mïrä vorbe haj pakǎl anθä kova kaj dinǎ man drom, si les viaca veśniko. Haj naj te avel krisome, haj nakhlos kaθar o mulimos ke viaca.
25 Ćaćes, ćaćes phenav tumenqe: avel o ćaso haj akanak i avilos, kana äl mule va aśunena o glaso le Ćhavesqo le Devlesqo, haj kola save va aśunena les va traina. 26 Kä kadǎ sar le Dades si les viaca anθä lesθe, sa kadǎ dinǎs le Ćhaves te avel les viaca anθä pesθe. 27 Dinǎ les i zuralimos te krisil, kä ov si o Ćhavo le Manuśäsqo. 28 Ta na mirin tumen anθa kadaja, kä avel o ćaso, kana sǎ kaj si praxome va aśunena lesqo glaso 29 haj va ïnklena avri. Kola kaj kerde o miśtimos, va uśtena te train, haj kola kaj kerde nasul, va uśtena te aven krisome. 30 Me naśtiv te kerav khanć manθar. Krisov sar aśunav, haj mïrï kris si ćaći, kä ni rodav mïrï voja haj rodav te kerav e voja kolesqi kaj dinǎ man drom.
Kola kaj phenen o ćaćimos anθa o Isus
31 Kana me phenava o ćaćimos anθa manθe, naj tumen anθa sosθe te pakǎn mïrï märturia. 32 Aver si kaj phenel o ćaćimos anθa manθe, haj ʒanav kä si anθa sosθe te pakǎn e märturia kaj ov phenel anθa manθe. 33 Tume dinen drom k-o Joan, haj ov phendǎs o ćaćimos. 34 Man ni träbul man e märturia le manuśänqi, dar phenav kadaja ka tume te aven xastrame. 35 O Joan sas e lumina savi sas astardi haj luminilas, haj tume kamnen te bukurin tumen äk cïra vremǎ kä lesqi lumina.
36 Dar man si man märturia maj bari dä sar le Joanosqi, kä äl bukǎ save dinǎ len manqe o Dad te kerav len, äl bukǎ kadala kaj kerav len, phenen o ćaćimos anθa manθe, kä o Dad dinǎ man drom. 37 Haj o Dad kaj dinǎ man drom, kjar ov phenel o ćaćimos anθa manθe. Tume ni aśunden nić äk data lesqo glaso, nić ni dikhlen lesqo muj. 38 Haj lesqo kuvïnto ni aćhol anθä tumenθe, kä ni pakǎn koles kaj ov dinǎ les drom. 39 Tume roden anθ-äl Skripturi, kä pakǎn kä anθä lenθe si tumen e viaca veśniko, haj kjar on phenen o ćaćimos anθa manθe. 40 Haj tume ni kamen te aven manθe te avel tumen e viaca.
41 Me ni rodav e slava kaj avel kaθar äl manuś. 42 Dar ʒanav tumen, kä anθä tumenθe naj e dragostja le Devlesqi. 43 Me avilem anθ-o anav mïrä Dadesqo, haj tume ni primin man. Te avel aver anθä pǒ anav, kodoles primin les. 44 Sar pakǎn, kana plaćol tumen te len slava jekh avresθar haj ni roden e slava kaj avel kaθar o korkoro Del?
45 Ta na pakǎn kä me kerav tumen dośale angla o Dad. Si kon te dośarel tumen: o Mojsǎ anθa savo gïndinas kä si te aźutil tumen. 46 Te avelas tumen pakjamos anθ-o Mojsǎ, sas tumen pakjamos i anθä manθe, kä ov ramosardǎs anθa manθe. 47 Dar kana ni pakǎn so ov ramosardǎs, sar va pakǎna mïrä vorbe?

*5:4 So si anθ-e paranteza ni arakhadol anθä saorä manuskrise purane.